Bubbligt

Idag bubblar jag över. Av alla känslor som finns. Nästan i alla fall. Och dagen är ju inte slut än så de kanske kommer. De där som inte varit här än.

Jag tittar på bilder, rensar, plockar, skapar ordning, skapar kaos. Och kommer ingenstans. Jag känner mig glad över allt jag hittar, det får mig inse att jag varit med om mycket, det är jag tacksam för. Men när jag plockar lite längre in i vrårna hittar jag de där sakerna som får mig sakna. Sakna så det känns som att jag går sönder, i alla fall en del av mig. Jag har så jävla svårt att avsluta saker, jag är av det känslosamma slaget. Jag känner mycket, på både ont och gott. Vissa saker känner jag en glädje-saknad i medan vissa saker ger mig ledsen-saknar-känslor. Finns så många upplevelser jag vill uppleva på repeat. Vissa människor vill jag bara ha tillbaka i mitt liv. Levande. Människor som gjort avtryck, även om de inte var positiva då kanske jag ser det från en annan sida idag. Men de flesta jag saknar sådär mycket är människor som jag minns med positiva, glada, lyckliga minnen. Ni kan ju fatta, när jag har problem att ta avsked av saker, av döda ting. Då är det ett helvete att ta avsked av människor. De där som skulle varit här.

Skulle kunna ge allt för en enda kram. En enda kram med var och en av er. En enda.

Fy fan..

Det är ett helvete, några gånger per dag. Minst. Det är som att man är kluven i två, en djävul på varje axel liksom. Som snackar skit. Bara massa svammel och skit. Sånt som man inte vill lyssna på men som plötsligt blir det enda man hör. Skitsnack och svammel. Det liksom äter upp mig inifrån. Nej inte rastlösheten, det var igår. Det här är något helt annat. Något som är svårare att hantera, vissa stunder känns det helt hopplöst tillochmed. Men det är ju det som är grejen. Att de där djävlarna inte ska få sin vilja fram. Jag står emot. Jag gör det. Och jag gör det med stolthet. Hjälp mig lite nu, pusha på lite på traven för fan. Jag behöver ditt pepp nu, nu, nu, imorgon och igår. Inte för två dagar sen för då hade jag mer tålamod och klarade mig liksom själv. Nu är det annorlunda. Sämre tider. Men jag gillar dem med. Då kommer det bättre sen.

Jävla sötsug, du är min fiende och själsfrände. Men nu är det slut. Slut som i slut. Slut som i inte mer. Jag. Vill. Bli. Av. Med. Dig. Fattaru? Jag. Vill. Bli. Av. Med. Dig.

Allt i ett

Kul att det var en hel del som läste inlägget om att våga, ni som inte gjort det, gör det och fundera lite! Känns bra att ett fåtal även tagit upp det med mig, pratat lite om det eller gett mig en klapp på axeln, både i verkligheten och på fejjan. Känns gott!

Jag är så sjukt rastlös nu förtiden och ändå finns det tusen saker att göra, lägenheten är inte ens halvfärdig, men å andra sidan vill jag inte att den ska bli riktigt klar för vad ska jag göra då? Och vad ska jag då tänka på om dagarna och fantisera om. Det är ju det jag gör nu, funderar på hur allt ska vara, plockar och plockar om. Tur jag gillar det.

Häromkvällen såg vi en bra film, Hypnotisören, den var bra. Väldigt bra kanske tillochmed. Men ja iallafall, jag är sån mes och fattar inte alls varför jag utsätter mig för att alltid se på sånna filmer, mina nerver är inte gjorda för det. Men ja, se den, om ni vågar! Mohaha.

Förkylningen som alla har pratat om har även passat på att hälsa på mig, men det ska bli en snabb visit har jag bestämt. Det är konstigt det där, just precis i samma sekund som förkylningen slog till så fick jag ett supersug efter att komma igång med träningen och äta rätt. Men så vips är det helt omöjligt nu då? Varför blir det alltid så? När man inte kan blir man som mest taggad.

Nu ska jag röja upp här hemma, packa väskan och besöka bassängen några vändor innan kvällsjobbet. Ni ser jag vägrar ge mig. Den vinner som är trägen, den förlorar som ger opp!

PS. Fettisdagen, idag alltså, semledagen. Det betyder inte att man måste trycka i sig en semla. Okej, jag erkänner att jag dreglar lite nu när jag tänker på hur jävla gott det är. MEN, man måste inte. Tänk efter, du njuter i några sekunder, efteråt kommer du förmodligen ångra dig en gnutta och inse att det var lite onödigt. Men det är ju så olika det där. Nu när jag tänker träning och äta "rätt" ingår det ju inte riktigt något onyttigt som en semla. Jag vet att man kan göra "nyttiga" varianter. Och ja, hade ni frågat mig om jag ville ha en semla förra veckan hade jag förmodligen tackat ja till två. Peppa mig nu för fan att inte äta en massa skit. Jag tror på er! DS.

Haha!

Igår morse hade jag ett av de bästa uppvaknanden som går att ha. Jag vaknade av att jag själv skrattade högljutt. Jag asgarvade i sömnen så mycket att jag väckte mig själv. Haha så sjukt kul! Och när jag tänker på vad jag drömde så kan jag börja garva igen :) det har hänt en gång innan, då tror jag det var för att jag hade skrattat så mycket innan jag somnade men denna gången drömde jag om min brors ena son och det var så jäkla kul! Haha!