:(

Jag trodde att jag hade vind i seglen nu, att vissa saker höll på att ordna upp sig, och att det andra får vänta tills den tiden kommer eller komma automatiskt när det andra började klarna. Det är kanske fortfarande så, men nu är det där inte så viktigt längre. Det är ganska vindstilla nu, och när det inte står stilla så blåser motvinden så starkt att båten flyter bakåt. Små glimtar av hjärtevärmare har jag fått och dem tar jag med mig och behåller långt där inne nära hjärtat.

När båten väljer att stå stilla eller flyta bakåt, när vinden vilar och seglena bara är, då smakar tårar salt.