Ni vet när man ibland tänker att ens egna tankar är de sjukaste som finns och att det förmodligen inte finns en enda människa till i universum som tänker så galna saker och att du aldrig skulle säga det till någon, då vet jag att hon är den jag ska berätta de tankarna för.. För hon är precis likadan och tycker inte att någon tanke är sjuk eftersom hon tänker samma eller värre :)
Allt blir inte alltid enkelt i hennes sällskap eftersom hon kan sätta griller i huvet på en som man inte vet hur man ska re ut men det är ju det jag uppskattar, en vän som är sådär ärlig, det lönar sig nog i slutet tror jag :) Samtidigt är allt enkelt när man umgås med henne, det är bara så naturligt allting.. Jag minns inte ens första gången vi sågs men jag minns våra sjuka äventyr som om de vore igår, hon är den jag delat mycket glädje och tårar med, hon som reser mig upp när jag faller och som skrattar när jag gör bort mig...
Har alltid älskat att umgås i hennes sällskap, har alltid kunnat säga sanningen och aldrig hymlat om något, jag behöver inte dra vita lögner för jag vet att hon klarar av sanningen..
Kanske skittråkigt för er andra att läsa ett sånt här inlägg men det skiter jag i för när alla känslor bubblar över vill man bara berätta, idag var det lyckliga och glada känslor som tog över och jag vill bara säga hur sjukt glad jag är som har en sån fin vän och hur obeskrivligt bra det känns!
M, du är fantastisk och jag älskar dig för att du är du!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar